Det där med att köra upp och ner, från söder till norr, varje veckoslut är inget nytt för mig. Faktum är att den här hösten långt börjat på samma sätt som för ett år sedan. Då åkte jag upp till Österbotten sex veckoslut i rad. I år har det blivit tre hittills. Men nu är jag verkligen less på det. Jag orkar inte mera. Därför kommer nästa helg att vara den första helgen jag är här i Åbo nu i höst. Tyvärr missar jag ett förlovningskalas, men det kan inte hjälpas. Jag orkar helt enkelt inte resa iväg mera. Det finns en gräns, och den gränsen kommer tydligen fortare på i år än förra året.
Så vad har dragit mig upp den här helgen då? Jo, det vad SLEF:s Medarbetardagar på Klippan. Dit är alla inbjudna som sitter i styrelsen, är anställda (hel- el. deltid) är ordförande för diverse råd eller liknande, samt alla dessas familjer. I år var jag med för andra gången i egenskap av sommararbetare. Under dessa dagar går vi alla igenom sommaren som varit och behandlar eventuella aktuella saker. Dessutom ingår bibelstudier, andakter, diskussion, sång och en liten utflykt, i år till det arktiska muséet Nanoq i Jakobstad.
Det var intressant, roligt och lärorikt att vara med. Dagarna är viktiga för kommunikationen och informationsflödet. Dessutom hann de av oss som sjunger i Evangelicum dra igenom Påskpassionen i sin helhet en gång. Alla fyra stämmor var representerade, vilket kanske inte alltid är så vanligt. Nu är jag bara trött...
0 kommentarer:
Skicka en kommentar